Tillbaka till publikationer och tal


TRONS KÄLLOR 7:  Rätt och avigt - om tro, kultur och etik

Att leva som kristen innebär att man försöker leva Gud till ära och medmänniskan till tjänst. Att leva Gud till ära innebär att man tacksamt tar emot och förvaltar de gåvor man har fått och det sker genom att man återlämnar åt Honom det man fått i skapelsens värld. Att ära Gud innebär att man ger det bästa man har. Kristen tro har därför ända från början inneburit konstnärligt skapande. Om Gud är all skönhets källa, vill man också hylla Honom med estetiskt tilltalande verk. De gotiska katedralerna är inte babelstorn som strävar mot himlen utan bön och tillbedjan i stenens gestalt. Gudstjänst och bön tar sig alltid uttryck i en yttre form genom vilken man hyllar Honom som gett oss förnuft och sinnen och som satt oss att förvalta en väld av harmoni och skönhet. Både konstnärer och vetenskapsmän har upplevt harmonisk enhet och skönhetens enkelhet som ett gudomligt tecken. Det är inte heller någon tillfällighet att konstnärlig inspiration är nära besläktad med andeutgjutelse. Finns det ett samband mellan den konstnärliga skapelseprocessen och gudomlig andeingivelse? Om, i så fall vilket? Många konstnärer kan betyga hur skapelse- och inspirationsprocessen innebär att man förs med i en ström. Gustav  Mahler: "Ich komponiert nicht, ich wird komponiert". Det är inte heller en tillfällighet att andliga djupupplevelser eller extatiska upplevelser endast torftigt kan beskrivas med hjälp av nyktert kanslispråk. Det är poesin och den dynamiska berättelsen som bäst kan ge uttryck för den fläkt från en osynlig värld som kan vara så svår att delge.

Medmänniskan till tjänst. Det är den andra utmaningen. Därför behövs etiken, moralen. Sedan gammalt har den kristna etiken byggt på de tio buden. Långt handlar det om allmänmänskliga rätts- och moralprinciper, som man inom flesta kulturer kan acceptera. Det dubbla kärleksbudet är ju sammanfattningen av de tio buden. En annan universell regel är den gyllene regeln: allt vad ni vill att människorna skall göra mot er, det skall ni göra mot dem. Eller samma sak, negativt formulerat.

Man brukar tala om två olika slags etiska principer: regeletik och konsekvensetik. Med regeletik menar man att goda handlingar är en gudagiven naturlig följd av regellydnad. Ifall man följer reglerna följer automatiskt ett gott liv. Många kristna följer en sådan regeletik. Konsekvensetik innebär att en handlings moraliska kvalitet inte beror på de regler man följt, utan de följder ens etiska val får. Bakom detta etiska tänkande ligger förutsättningen att det finns i princip goda regler som kan medföra etiskt klandervärda konsekvenser. Är det t.ex. en absolut regel att man aldrig får ljuga? Finns det situationer där en lögn kan vara berättigad?

Idag frågar människor mer än på länge efter normer och etiska regler. I affärsvärlden, i sjukvården, i politiken... Vad kan man kräva av människor som syns mycket i offentligheten? Skall man kräva rent mjöl i påsen? Är det rätt att Juhantalo får förnyat förtroende som politiker, nästan som om ingenting skulle ha hänt? Skall kyrkan stå för nåden framom rätten i offentliga sammanhang? Vilka krav kan man ställa på människor i fostrande uppgifter? Personer i chefsställning? Gäller stängare regler för dem som är ledare än för vanliga dödliga? Det blev många frågor. Det är hoppas att frågorna kan leda vidare?

Är det viktigt att göra upp någon form av regel- och etikettbok eller räcker det med huvudprinciper och gott omdöme? Jesus: döm i ert egen inre om vad som är rätt! När anpassar sig kyrkor eller samfund till döds till den rådande tidsandan? Vad betyder det att vara salt och ljus? Vad kan man kräva för minimum av etisk konsensus inom kyrkor och samfund för att man ändå skall kunna kalla sig själv och varandra för kristna? Är etisk enhetlighet viktig? Innebär bibeltrohet en rigid och kompromisslös etisk hållning, t.ex. gällande sexualmoral, homosexualitet. Vad beror det för övrigt på att etiken inom kristendomen oftast begränsats till sexualmoralen? Är stöld, fusk, förtal.... s.k. mindre synder än sexuella snedsteg och avvikelser? Är regelbrott tillåtna ifall de inte medför direkt skadliga följder?


Tillbaka till publikationer och tal